måndag 15 oktober 2012

Kvinnan, den eviga tjänaren


I den medeltida dagen, var det manliga idealet en viktig del, man skulle vara väl bildad, och att ses som en äkta riddare var någonting alla strävade efter. Männen hade makten, det var sällan man hörde talas om en kvinna som gjort genombrott, eller deltagit i ett ledande arbete.
Kvinnan sågs i stället som hemmafru, hon skulle laga maten, diska och städa. Och detta är ett ideal som förts vidare med tiden, än idag kämpar vi med kvinns rätt till en röst i samhället.

Christine de Pisanägs vara den första kvinnliga författaren som försörjt sig på att skriva. Hon skriver i ett av sina mest kända verk La Cité des Dames" (Kvinnostaden)

”…det hör till kvinnans natur att vara hågad för och hemfallen åt alla slags laster.”
Detta är bara en liten del av hur hon uttrycker sig angående kvinnan. Det var tydligt att den ideella kvinnan skulle arbeta med hemma sysslor och vara sig anständig mannen.
Detta ideal var någonting Pisan stred emot, hon ville att kvinnorna skulle stå upp för sig själva, bryta sig lös från köksarbetet och stå på egna ben. Pisan sågs som den fösta feministen i Europa och skriver även direkt till herren gud i fråga
”Skapade du inte själv kvinnan och gav henne alla de egenskaper som det behagade dig att hon skulle ha? Hur skulle det vara möjligt att du kunde misslyckas?”
Det var vågat att i en sådan stark kristen tid påstå att gud misslyckats, men hon ville få kvinnornas uppmärksamhet och även fast mannens makt över kvinnan än idag finns synlig, har det utvecklats åt rätt håll, kanske tack vare Pisan. 

1 kommentar:

  1. Ja, visst är hon häftig, Christine de Pisan? Det FANNS många starka, kloka, modiga och skarpsinniga kvinnor på medeltiden också!

    SvaraRadera